Drabbad av Norrland

Då och då händer det något som förändrar livet i grunden, eller åtminstone synen på andra delar av vårt land.Under större delen av mitt yrkesverksamma liv har jag rullat på vägarna i södra Sverige.Häromveckan fick jag frågan om jag ville ta en tur till Norrland.Spontant svarade jag naturligtvis ja, och därmed väntade en omvälvande tur för mig. Eller ska jag säga turer, för det blev två svängar uppåt landet till slut.

Efter att ha lastat en trailer med gods till Skellefteå så bar det av. Hämtade upp Marie ”Truckermamman” Pettersson i Vårgårda och sen rullande vi vidare uppåt landet.
Första stoppet blev Sala och rastplatsen vid rondellen med alla stenar från Sala silvergruva.
Efter en liten stund kom en bekant till Marie inrullande och förvånade blickar från båda håll resulterade i ett kort samtal mellan kollegor.

Färden gick vidare genom Gysingeskogen upp till Gävle och vidare på E4 norrut.
Här börjar dom många goa skratten som följde vår resa hela vägen.
Namn som ”Rastplats Tjurmyran” bland annat. Sen kom alla Ånger. När vi närmade oss Sundsvall började det kännas att det var dags för nattvila.
Efter att ha uppdaterat på Facebook så hade vi kontakt med lite andra chaufförer om bra sovplatser och blev till slut inlotsade till hamnen i Sundsvall. Där bjöds vi på kvällskaffe av en kille vid namn Ricky.

Efter en kort nattvila (och dokumenterande av morgonvyn på Facebook) så dök snart två vänner upp med sina bilar och efter en kort träff så rullade vi vidare med Marie vid ratten.
I dagsljus fick vi nu se mer av goa namn och platser längs vägen.
Solen var på väg upp och när vi passerade Högakustenbron fick jag några riktigt fina kort på soluppgången. Strax innan hade vi rullat förbi Härnösand och det gamla fängelset som i sin byggnadsstil påminner väldigt mycket om fängelset i Mariestad.
Skuleberget fick även förevigas det med.
Örnsköldsvik och deras hoppbacke mitt i stan fotades och Facebookades.
Det går ju när vi är två chaufförer.

I Umeå passade vi på att sammanstråla med Linda Lindblad och Kenneth Jaktlund över en lunch innan vi rullade sista biten mot Skellefteå och lossning av godset.

Tankade upp bilen och en snabbtvätt av rutor och lyktor rullade vi sista biten upp till Ersmark, där vi skulle lasta en post dagen efter.
Att stå på ett industriområde med naturen så nära inpå, och njuta av tystnaden och de dalande snöflingorna var en lisa för själen.
Vaknade utvilade och fick morronkaffe på firman och lastade upp för att sedan rulla tillbaka till Skellefteå och kompletteringslasta.

Väl framme i Skellefteå så var det bara att öppna hela sidan på trailern och göra färdigt för lastning av långt gods. Öppna dörrarna i bak för att lastmaskinen skulle kunna få på godset utan att åsamka skador på vare sig gods eller trailer.
Det var med ett nödrop vi fick igen dörrarna efter sista pallen var lastad,, men lastmaskinen tryckte lite extra så det gick.

En varm o go dusch behövdes och jovisst fick vi låna den på firman. För att krypa omkring på godset och fixa med spännbanden i ca en dm snö som låg kvar på godset var inte det bästa för kläderna kanske, och lätt röda lår av kylan märktes inte när jobbet skulle göras. Men efter några minuter i duschen så tinade jag upp.

Däcken hade ”tinat” ner i snömodden på planen och vi fick lite hjälp att ta oss från platsen.
Nästa gång jag var där så sandades planen upp så jag kom därifrån för egen maskin.

Nu återstod resan tillbaka till Göteborg, ett antal timmar och skratt som jag kommer att hålla i minnet så länge det är intakt.

Tack alla goa vänner som höll oss sällskap på de resor upp och ner genom landet.
Och ett jättetack för möjligheten att få se underbara platser längs vägen.

Vårt land är fantastiskt oavsett i vilken landsända vi än befinner oss.

Om artikeln

Publicerad: 2013-12-27 12:17
Kategori:
Taggar: