Men va fan, det är som de säg, hon kasta kylskåpa

Orden i rubriken har Inger Rönnbäck, åkeriägare och chaufför i familjeägda Iljjer frakt från Sidensjö, fått höra när hon handlastar kylskåp.Det är väl inget, kanske man tänker. Men för undertecknad, relativt storväxt och enbart i 40-årsåldern är det stort, riktigt stort.

Inger är nämligen 65 år, om jag får gissa så är hon typ 160 cm i strumplästen och väger nog inte mer än 6o kilo och även om man numera sköter lastningen med kran så blir jag ändå imponerad av denna kvinna.

Denna kvinna hade jag förmånen att få träffa på Lastbilsträffen i Ramsele, där hon och dottern ställde ut varsin Scania. Inger har smyckat sin bil lite extra, med en örn på sidan och under sitter klisterdekalen “Queen of the Road”. Jag känner att hon verkligen gör skäl för namnet, blir rakt lite avundsjuk när jag hör hennes berättelse.

Inger började i branschen på 60-talet. Då körde hon baklastare och det var också där hon träffade maken Lennart.
Inger hade inga planer från början på att bli lastbilschaufför. Hon utbildade sig till undersköterska och jobbade som det mellan 1970 – 1993 när de tog över det åkeri där maken arbetade, som hade gått i konkurs. Hon har även i många jobbat som brandförman där hon har haft jour var tredje vecka.

Inger började köra timmerbil inom industrin på 70-talet. Man behövde då inte ha “trafikkortet”, som man då kallade körkortet. En Scania super 75 fick hon ratta. 1981 tog hon trafikkort, alltså behörigheten för att få köra CE på väg.

Även när hon körde baklastare vållade hon rubriker i dagstidningarna. Då det var mycket ovanligt med en kvinna att köra maskiner så hon blev intervjuad bland annat av en ortstidning om hur arbetet var för en kvinna. Hon berättade då om en incident där en personbilist hade blivit så nyfiken över att det var en kvinna som körde baklastaren, att denne glömde titta på vägen. Ingen olycka hände dock men i tidningen kunde man sedan läsa rubriken: “Trafikfara på Mosjön”

Inger har också i många år varit aktiv fotbollstränare och startade upp Sidensjö damfotboll. Fotboll är ett intresse som delas med hela familjen, inte minst dottern Emilie.

Åkeriet har som mest haft tolv lastbilar med tillhörande släp, men idag har man åtta bilar kvar. Elva chaufförer trafikerar hela Sverige. Man kör bland annat för Stena, mestadels skrot och även 90 procent av all kabeltransport från Töva återvinning som ligger strax utanför Sundsvall.

Dottern Emilie utbildade sig till florist men bestämde sig för att ta lastbilskörkorten 2005 och har rattat en egen bil sedan dess. Pappa Lennart berömmer Emilie:?
– Hon är jäkligt duktig på att köra kran, bland de bästa jag ha sett, säger han.
Med i företaget finns också sonen Jerry som även han kör.

Inger kör idag många vändor till Stockholm. För åtta år sedan så fick hon då handlasta både frysboxar och kylskåp. Dessa måste travas ovanpå varandra och hon har en välbeprövad erfarenhet i hur hon genomför detta arbete.?Numera lastar man med kran och det sköter Lennart eller Emilie om.

Med sig på resorna har hon sin hund, Bonzo. Hon berättar om en av gångerna när hon skulle övernatta i lastbilen nedanför Jönköping och Bonzo, som då var fyra månader gammal, helt plötsligt gav ifrån sig ett rejält skall, något som han aldrig annars gör.
– Lite kymigt kändes det allt. Jag är helt säker på att det var några som tänkte stjäla diesel eller något, men som försvann fort som tusan när de hörde skallet. Efter det har jag aldrig funderat på att vara orolig så länge som Bonzo är med, berättar Inger.

Vad måste man då tänka på när man som kvinna kör lastbil?
– Man måste ta för sig. Helst vill man ju klara allt själv, men man ska inte vara rädd för att fråga om man behöver hjälp, säger hon.
– Så länge jag är frisk och känner att jag orkar så kommer jag nog att fortsätta köra, avslutar Inger.

Med ett leende stoppar jag ner anteckningsblocket i väskan. Lycklig över att ha fått lyssna på denna kvinna och hennes berättelse från sitt yrkesliv. Också glad över att ha fått träffa en åkarfamilj, där ödmjukheten skiner igenom trots framgångarna och där tongångarna är precis så där råa men hjärtliga som gör att det känns, som om jag har känt familjen i många år.

Av tobias

Om artikeln

Publicerad: 2012-10-22 17:56
Kategori:
Taggar: