– Det är tråkigt att vi har nått den punkt där diskussionerna om våra statliga vägar och järnvägar alltid handlar om att undvika en försämrad situation för oss i näringslivet i stället för att diskutera hur den kan bli bättre.
Det säger Ted Lundström som är global logistikchef på Ovako i en rapport som Ramboll har tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Rapporten visar hur uteblivet underhåll på Sveriges vägar och järnvägar påverkar svenska företags vardag och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen riskerar det att slå mot näringslivets vilja att investera i Sverige.
Enligt rapporten upplever i genomsnitt 28 procent av företagen i Sverige att transportsystemen utgör ett hinder för deras fortsatta tillväxt.
– Underhållsskulden tvingar företag att anpassa sin verksamhet. När bristerna blir tillräckligt omfattande, när vägen och järnvägen inte längre har den standard som den byggdes för, tappar infrastrukturen sin funktion, säger Nils Paul som är expert på infrastruktur på Svenskt Näringsliv.
Om exempelvis högsta tillåtna hastighet eller högsta tillåtna lastvikt sänks, måste åkerier och järnvägsföretag, men även transportköpare och arbetspendlare, vidta åtgärder för att kompensera för den bristande infrastrukturen.
– I den anpassningen uppstår onödiga kostnader. Företagen betalar överdrivet mycket pengar för att kompensera att vägar och järnvägar inte är i det skick de borde vara. Därmed förpassas den nota som staten inte vill ta till företagen, och det drabbar tillväxten.
Enligt Rambolls beräkningar är den ackumulerade underhållsskulden för vägar och järnvägar i dag 77,5 miljarder kronor. Med oförändrade anslag till underhåll i den nationella planen för transportinfrastruktur beräknas skulden vid slutet av 2033 ha stigit till 113 miljarder.
Svenskt Näringsliv föreslår att det sätts ett måldatum för när underhållsskulden ska vara åtgärdad.
– Vi måste bryta den här negativa trenden här och nu. Årtalet är upp till politikerna men vår förhoppning är 2030. Om staten sätter ett måldatum går det att göra en prognos över hur mycket underhållet måste ökas för att nå målet. Utan måldatum fortsätter de bara att skjuta skulden framför sig, understryker Nils Paul.
Han pekar på att om inget görs kommer förfallet på vägar och järnvägar att fortsätta.
– Det är politikerna på båda sidor om blockgränsen som satt oss i denna situation. Då är det också deras uppgift att göra något åt den, det är en del av samhällskontraktet. Eftersom infrastrukturen är uppbyggd med allmänna medel har staten en skyldighet att underhålla den.
– Företagen betalar överdrivet mycket pengar för att kompensera att vägar och järnvägar inte är i det skick de borde vara. Därmed förpassas den nota som staten inte vill ta till företagen, säger Nils Paul på Svenskt Näringsliv. Bild: Stefan Tell
Det resonemanget märks också i rapporten där flera företagare berättar hur de påverkas av bristerna i infrastrukturen.
– Mycket klarar vi smålänningar själva med vår starka entreprenörsanda. Men infrastrukturen förväntar vi oss hjälp med, säger Claes Magnusson, ägare och produktchef på Hestra Gloves.
Här finns även en miljöaspekt. En del i omställningen till mer miljövänliga transporter är att flytta över mer godstransporter från väg till järnväg.
– Tyvärr är det så att järnvägen har det godset som den förtjänar. Om man inte kan lita på att godset kommer fram i tid så väljer man i stället att köra på lastbil, konstaterar Pelle Andersson, infrastrukturchef på Green Cargo.
Utöver att sätta ett måldatum för när underhållsskulden ska vara åtgärdad föreslår Svenskt Näringsliv att en underhållsplan som visar kostnaden år för år tas fram, som ett komplement till ordinarie planeringsprocess.
Nils Paul konstaterar att det finns två sätt att finansiera åtgärdandet av underhållsskulden. Man kan antingen omprioritera de resurser som redan finns anslagna i den nationella infrastrukturplanen eller så tillskjuts nya resurser.
I budgeten för 2023 satsar regeringen en miljard kronor på ökat vägunderhåll. Av det har 750 miljoner kronor omfördelats från järnvägsunderhåll.
– Vi välkomnar att staten satsar på vägunderhåll, men det behövs färska pengar till både väg och järnväg. Det går inte att omfördela sig ur det här.
Han är trots allt optimistisk inför att en förändring är på gång.
– Vi har förhoppningar på att den negativa trenden bryts under innevarande mandatperiod. Båda de politiska blocken pratar om underhåll och underhållet nämns i den senaste regeringsförklaringen. Det har aldrig hänt förut. Men det behövs tydligare underlag om politikerna ska kunna ta beslut om nya pengar. Det underlaget bör komma från en myndighet, i det här fallet Trafikverket, fastslår Nils Paul.
Av Lars-Olof Tandberg
