SNS är ett policyinriktat forskningsinstitut som tar fram kunskap för bättre beslutsfattande. Sedan 1948 har SNS fört samman kraften från näringslivet, den offentliga förvaltningen, akademin och politiken för att hitta lösningar på centrala samhällsutmaningar.
I Climate Policy and Efficiency – Lärdomar från transportbranschen undersöker Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann hur de svenska klimatpolitiska styrmedlen koldioxidskatten och kraven på inblandning av biobränslen har påverkat produktiviteten, utsläppen av växthusgaser och den industriella strukturen i sektorn från 2007 till 2020.
Under denna period steg dieselpriserna i Sverige kraftigt, främst på grund av klimatpolitiska åtgärder. Som ett resultat minskade koldioxidutsläppen från industrin med 5 procent medan den reala omsättningen ökade med 23 procent. Inklusive användningen av biobränslen minskade de fossila utsläppen med 30 procent, skriver SNS i sitt pressmeddelande
Den tydliga slutsatsen SNS drar är att beslutsfattare inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i branschen.
– Tvärtom har stigande bränslepriser skapat incitament för konsolidering, bättre ruttplanering och effektivare transporter vilket gör branschen mer produktiv, säger Gustav Martinsson, professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet.
Rapporten baseras på unika mikrodata på lastbilsnivå, kopplade till data på företagsnivå vilket gör det möjligt att studera företagens anpassningar i detalj. Rapporten drar slutsatsen att effektivitetsvinsterna främst har drivits av förbättrad logistik.
Högre bränslepriser har också bidragit till förändringar i branschstrukturen där stora vägtransportföretag (mer än 50 lastbilar) har ökat sina marknadsandelar avsevärt. Forskarna välkomnar denna omstrukturering på grund av dess klimatfördelar.
Det är nödvändigt att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva. Större åkerier har också kunnat minska sina utsläpp mycket snabbare.
– Om mindre företag ska få ekonomiskt stöd bör det vara för omställning och produktivitetsförbättringar – inte för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, säger Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Inblandningskravet för biobränslen minskades 2024 och sedan dess har dieselpriserna sjunkit med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerhet kring styrmedel riskerar att försvaga branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetsåtgärder vare sig det gäller förbättrad logistik eller ny teknik.
Det är viktigt att utsläpp prissätts och att priset återspeglar de samhällsmässiga kostnaderna för utsläppen.
– För industrin är stabila politiska villkor avgörande för att möjliggöra långsiktiga investeringar i deras verksamheter, säger Christian Thomann, docent i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläpp (utdrag ur rapporten)
En ökning av bränslekostnaderna med 1 % leder till:
• 0,6 % högre produktivitet i genomsnitt.
• 1,5 % högre produktivitet hos stora vägtransportföretag.
• 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsättningsenhet i genomsnitt.
• 0,8 % lägre koldioxidintensitet hos stora vägtransportföretag.
Rapporten Climate Policy and Efficiency – Lärdomar från transportbranschen i sin helhet tillsammans med policyrekommendationerna den lett fram till, finner ni här.