Miljömålsberedningens förslag, som presenterades på torsdagen, innebär att Sveriges nationella klimatmål ska anpassas till EU:s klimatlagstiftning och målet om nettonollutsläpp senast 2045. Förslagen bedöms som balanserade men lämnar fortfarande frågetecken kring vilka styrmedel som krävs för att nå målen till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.
– Vi är i stort positiva till Miljömålsberedningens förslag. Att Sverige anpassar sina mål efter EU:s mål förenklar och ökar förståelsen för utmaningen. Koldioxidutsläpp är globala och måste ner i alla länder. EU:s klimatmål är minst lika ambitiösa som Sveriges och väl i linje med att unionen når sin del av Parisöverenskommelsen, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
Transportföretagens biträdande samhällspolitiska chef Susanne Florentin, som varit expert i utredningen, betonar att EU:s klimatpaket – det så kallade 55-procentspaketet – innebär krav på skärpta utsläppsminskningar för bland annat transportsektorn och att detta skapar behov av att se över nationell lagstiftning.
– Vi bedömer att förslagen skapar tydlighet, särskilt när det gäller förändringen av basår och hur Sverige ska beräkna och värdera de så kallade kompletterande åtgärderna, säger hon.
Miljömålsberedningen vill också behålla det nationella sektorsmålet för transporter och föreslår att det kompletteras med ett nytt elektrifieringsmål.
– Att det svenska transportsektorsmålet blir kvar är inte förvånande och motiveras med den styrsignal som det haft. Transportsektorn har ett särskilt ansvar för omställningen och vi har minskat våra utsläpp med över 20 procent på mindre än 20 år, samtidigt som transporterna ökat. Ett elektrifieringsmål ställer vi oss tveksamma till för att det är mycket otydligt vad Miljömålsberedningen menar. Det finns redan mål på EU-nivå som riktar sig till fordonsindustrin och risken är att det blir otydligt och rörigt med ett nationellt mål, säger Susanne Florentin.
Trots att beredningens förslag tydliggör vägen framåt finns osäkerhet kring vilka verktyg som ska användas för att nå målen. Dagens politik bedöms inte räcka för att klara Sveriges EU-åtagande till år 2030.
Nu riktas förhoppningar mot den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska analysera och föreslå hur fossila bränslen kan fasas ut till 2045 på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Målet är att nå klimatåtagandena utan att försämra konkurrenskraften eller belasta hushåll och företag med orimliga kostnader.
– Utredningen är viktig för oss eftersom majoriteten av utsläppsminskningarna ska ske inom transportsektorn. Över 90 procent av all bensin och diesel används inom samhällsviktiga vägtransporter. Det behövs långsiktiga och stabila villkor och en väl avvägd mix av centrala styrmedel som fasar ut det på ett ordnat sätt, säger Mårten Bergman, transportekonom på Transportföretagen.
Transportföretagen har länge efterfrågat kostnadssänkande åtgärder som kan påskynda elektrifieringen.
– Vi ser gärna färre men effektivare styrmedel. Men det behövs också fler kostnadssänkande morötter. Exempelvis skulle en ordentlig elskattesänkning för tunga yrkesfordon snabba på elektrifieringen, vilket är avgörande för att vi ska nå klimatmålen både på kort och lång sikt, avslutar Mårten Bergman.
Styrmedelsutredningen väntas presentera sina förslag i början av maj nästa år.