Förutom grus från halkbekämpning, bidrar skadade vägar också till stenskott. Foto: Göran Rosengren, montage Förutom grus från halkbekämpning, bidrar skadade vägar också till stenskott. Foto: Göran Rosengren, montage

Bättre gatusopning och grus kan minska stenskotten

”När vi nu är i gång med att städa bort vintern måste vi tala om stenskotten som kostar bilägarna miljardbelopp varje år”, säger Jacob Sidenvall på Riksförbundet M Sverige. En färsk studie visar att det inte måste vara så här.

Skador från stenskott kostar bilägare och försäkringsbolag cirka 1,5 miljard kronor per år. Det handlar om kostnader för att byta eller reparera skadade rutor och vårvintern är en av de mest intensiva perioderna för stenskott.

Det finns flera skäl till att detta blivit en miljardbransch, säger Jacob Sidenvall.
– Bilrutorna har blivit tunnare, bilar i dag saknar ofta ordentliga stänkskydd och tekniken som sitter monterad kring backspegel måste kalibreras när man byter ruta, säger han.

Men en ny studie från Trafikverket i samarbete med forskningsanstalten RISE visar att det finns ytterligare saker som påverkar. Det är forskaren Amina Vazda som undersökt saken.
– Det man gjort är att titta på gruskorn som hittats på vägsträckor där det rapporterats många stenskott. Resultatet visar att det finns en hel del att göra för att minska kostnaderna och problemen för bilisterna, säger Jacob Sidenvall.

I en första undersökning visade det sig att skadade vägar bidrar starkt till stenskotten. På en av insamlingsplatserna var 59 procent av stenarna större än 8 millimeter i storlek och hade tjärrester på sig.
– Det är ett tecken på att de brutits loss från den skadade vägbanan vilket understryker hur viktigt det är att hålla vägarna i bra skick och städa ordentligt efter lagningsarbete, säger Jacob Sidenvall.

Men även på platser där det förekommit många stenskott trots hel vägbana finns viktiga slutsatser att dra. På vägar med högre hastighetsgräns får man bara använda halkbekämpning med grus upp till 4 millimeters storlek och i praktiken används nästan bara saltning. I det långsamma vägnätet inne i städer och bostadsområden tillåts en kvalitet med upp till 6 millimeters storlek. Trots regler om att grus för halkbekämpning inte får vara större än 6 millimeter är det inte ovanligt med stenar på över 8 millimeter.

Rapporten understryker hur viktigt det är att de som upphandlar grus för halkbekämpning köper rätt sort. Kommuner har ett stort ansvar för detta, menar M Sverige.
– Det är i deras vägnät som större grusstorlek upp till 6 millimeter tillåts och de måste se till så att kvaliteten inte blir för grov. Vi vill se att fler väljer ett finare grus för att minska stenskotten. Till dess är det också angeläget att gatusopningen som nu pågår intensifieras, avslutar Jacob Sidenvall, M Sverige.

Om artikeln

Publicerad: 2026-03-19 14:29
Kategori: Nyheter
Taggar: Amina Vazda Gatusopning Jacob Sidenvall M Sverige Stenskott Trafikverket