För att motverka stigande drivmedelspriser till följd av det pågående kriget i Iran föreslås att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026.

Tidöpartiernas besked om sänkt drivmedelsskatt beskrivs av Sveriges Åkeriföretag, SÅ, som ett kortsiktigt välkommet tillskott som ger godstransportsystemet en viss lättnad i ett pressat läge. Att regeringen dessutom avser att ansöka om ett undantag inom EU för ytterligare skattesänkningar tolkar SÅ som ett tecken på att situationen tas på allvar.

Samtidigt lyfter man att regeringen uppmärksammar de offentliga köparnas roll i klimatomställningen. Denna satsning finansieras dock genom omprioriteringar, bland annat från Klimatpremien, snarare än genom nya tillskott.

Helhetsbilden beskrivs som svår att få ihop. Samtidigt som stora resurser används för att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för alternativ med nollutsläpp, trots att kostnaderna för el- och gasdrift fortsatt är höga.

En mer balanserad politik hade enligt resonemanget varit att parallellt stärka villkoren för fossilfria alternativ, exempelvis genom att sänka elskatten för ladd-el till EU:s miniminivå samtidigt som dieselskatten tillfälligt sänks.

Det finns en risk, menar SÅ, att politiken får motsatt effekt mot det som eftersträvas. Företag som redan har investerat i fossilfria lösningar möter fortsatt höga kostnader, medan fossila alternativ tillfälligt stärks i konkurrenskraft.

För att klara både omställningen och framtida energichocker efterlyser SÅ en politik som inte bara dämpar kostnader på kort sikt utan som också långsiktigt stödjer investeringar i el- och biogasdrift. Höstens budget pekas ut som avgörande för om transportnäringen ska få en mer sammanhållen och stabil inriktning framåt.