Utbildningen blir vad ni gör den till!

Hej Tjejer!Jag sitter ofta och tänker på när jag tog mitt lastbilskörkort. Jag gick en elva veckors kurs där man började med att ta sig igenom B-teorin först. (jag har haft B-kort sedan 1985). Sedan fick man köra lite lastbil, öva landsväg och möte. Backa lite och köra i mörker. I övrigt lärde vi oss att pysa lufttankarna, kolla däck och olja. Torsdagar och fredagar hade vi "egenstudier". Jag var ju så privilegierad att jag kände en med egna lastbilar som ställde upp på mig och lånade ut en av dem så jag kunde öva backning i flera timmar. Och hans ekipage var 24 meter.På skolan var det längsta bara 18 meter. En avsevärd skillnad. En vecka gick till truckutbildning. Jag har kört truck på Volvo Lv i 4 år.

Bristfälliga fordon

En kväll skulle vi öva mörkerkörning. Och vi gav oss iväg till Laxå via E20. Sedan svängde vi av mot Askersund på väg 50. Därefter skulle vi mot Karlsborg på väg 49. Ta en titt i kartboken så ser ni vad för väg det är. Och denna väg är starkt trafikerad av tung trafik.
Det var cirka 3 minusgrader, fuktig väg men ingen snö. Vi åkte två elever i varje bil. En lärare var med och åkte i en av bilarna, den längst bak. Jag åkte först i en gammal Volvo FL10 med ett fyraxligt släp, öppet upptill med lämmar. Vi hade bara kontakt med läraren via komradio. Och hade ingen kunskap om hur man beter sig när det är halt väglag.
Jag märkte att släpet betedde sig konstigt när jag bromsade. Det liksom vek sig utåt vänster i bakändan samtidigt som det kom gummirök från däcken.
Vägen är smal, krokig och kuperad så jag var tvungen att bromsa in vid varje möte och utförslut. Detta blev värre och värre ju längre vi kom. Och jag vågade inte bromsa vid mötena då släpet vek ut så jag nästan satte bakstammen i fronten på en mötande lastbil. Med panik i rösten skrek jag till den stackars killen som åkte med att leta fram instruktionsboken för att ta reda på vart avgasbromsen sitter. Han letade och sa att den satt på golvet bredvid kopplingen. Jag tryckte och inget hände. (Senare fick jag reda på ett den inte funkat på länge.)

Överaktiva bromsar

Vad gör jag? Det gick nu fortare och fortare i utförsbackarna och vi ropade på läraren som nu var för långt efter. Mina ben skakade och jag sa till killen bredvid att hålla i sig. Jag kunde vägen som tur var. Efter en lång nerförsbacke med en skarp högerkurva ut över en bro med räcken kom en ännu skarpare vänster med bergvägg utmed höger sida. Jag fick möte med ett koppel av bilar och hastigheten låg runt 80 km/h. Då släpet plötsligt la iväg åt höger ner i diket mot bergväggen. Som tur var hade jag en låg växel, det enda hjälpmedel jag kunde komma på för tillfället, så jag stod på gasen och på så sätt fick jag upp släpet på vägen igen.
Väl framme i Karlsborg, fick jag stopp på åket på en stor parkeringsficka. Och till slut kom de andra ikapp. När jag klev ur och fick fast mark under fötterna vek sig nästan benen på mig. Jag skrek åt min lärare att han var dum i huvudet som lät oss köra så här dåliga fordon. Då säger han att släpet blivit besiktigat dagen innan och fått nerslag på överaktiva bromsar bak. Detta försökte de kompensera med att ställa en 1000 liters vattentank baktill med ca 700 liter vatten i. Det hade då frusit i tanken och när jag bromsade så rörde sig den frusna klumpen där bak.
Inte konstigt att släpet for omkring.

Nya Chaufförer

Nåja. Så småningom fick vi våra körkort. Alla utom en, och han kunde inte ens köra bil, med tanke på hur hans egen bil såg ut. Vi var 15 stycken och jag har kollat lite. Det är bara tre av oss som kör idag.
Vilka?
Jo, Vi som hade intresse och la ner det där lilla extra. Vi som tog vara på torsdagarna och fredagarna. Vi som letade information om hydralik och pneumatik med mera. Vi som fixade att få följa med en van chaufför ut.
Chaufförsjobbet är så mycket mer än bara att ratta en lastbil.

Vad vill jag ha sagt med detta nu då?

Jo, Jag vill rikta mig till er som går en ”snabbkurs”. Tveka inte. Jobbet som chaufför är det bästa som finns. Det är fritt spännande och ofta välbetalt. Men under utbildningen måste man vara intresserad och jobba mycket på egen hand.
Mitt råd är: var nyfikna, låna böcker på biblioteket, ta kontakt med åkare och följ med, fråga om han/hon kan tänka sig att du kan få övningsköra med honom. Bjud honom på tårta för besväret. Åk till en lastbilsverkstad och fråga om du kan få gå bredvid en dag. Det är där du får lära dig sådant som är värt att veta.
Nu hoppas jag att jag inte skrämde er för att välja det här yrket. Den skolan jag gick på är helt omgjord nu. Så det jag berättat kan inte hända igen.

Inga studieskulder

Det här är som vilken yrkesutbildning som helst. Men kortare. Den här tar inte tre till sex år och medför inga skyhöga studielån att betala på hela livet. Och resulterar i en lön som slår en sjuksköterskas med hästlängder.
Som vanligt skulle jag uppskatta om ni antingen mailar eller skriver era synpunkter om min krönika på forumet.
Och glöm inte att söka till Road Queen.
Hör av er!

Kör lugnt!
FlisMia