Antalet viltolyckor har ökat stadigt över lång tid utan egentlig politisk reaktion.
– Viltolyckor är omskakande upplevelser med risk för invalidiserande skador, medför lidande för djuren och kostar samhället runt tio miljarder kronor årligen, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

I synnerhet krock med älg kan leda till mycket allvarliga skador eller död. Förra året omkom nio personer i viltolyckor, vilket är det högsta antalet sedan 2015.
En större andel av de skadade i viltolyckor kommer inte tillbaka till ett vanligt liv jämfört med vid andra trafikolyckor.
– En djurkollision är dessutom inte sällan en traumatisk upplevelse särskilt om man har barn i bilen, säger Tony Gunnarsson.

Sverige har sedan 1970-talet byggt över 840 mil viltstängsel, men trots det har viltolyckorna fortsatt att öka. Djurens sök efter föda och parningsinstinkt gör att de ändå lyckas ta sig igenom stängselinfrastrukturen.

Senare års forskning visar att stängslen måste kompletteras med säkra viltpassager där djuren kan ta sig förbi vägbarriärerna utan att skapa trafikolyckor.
– Om djuren inte kan passera vägarna på ett säkert sätt riskerar det att leda till att olyckorna bara förflyttas till öppningar i stängslen eller vägavsnitt utan viltstängsel. M Sverige vill se satsningar på viltvarningssystem i kombination med portar och broar så att trafik och djurliv bättre kan samexistera, säger Tony Gunnarsson.

Till hösten beslutas Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026 – 2037, vilken avgör hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas de kommande åren.

I tidigare planer har ytterst litet pengar avsatts till exempelvis viltpassager.
– Med tanke på de senaste årens ökning av viltolyckorna ser vi att dessa åtgärder nu måste prioriteras upp. Det kommer att krävas om Sverige ska nå transportpolitikens hänsynsmål, säger Tony Gunnarsson.