I dag överlämnades vårbudgeten för 2026 till riksdagen. I ett prövande och oförutsägbart omvärldsläge står Sverige starkt och återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats. Regeringen fortsätter nu bygga ett starkare och tryggare Sverige. Vårbudgeten innehåller åtgärder för 7,7 miljarder kronor för 2026.
I propositionen föreslås att energiskatten på bensin sänks med 82 öre per liter och att energiskatten på diesel sänks med 319 kronor per kubikmeter, vilket för bensin och diesel i miljöklass 1 innebär en sänkning ner till energiskattedirektivets minimiskattenivå.
Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Energiskatten på så kallad märkt diesel lämnas oförändrad.
I propositionen föreslås också att medel tillförs för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen avseende januari och februari 2026.
Vill du ta del av ändringsbudgeten, finner du den här.
Men det riktas kritik mot budgeten, inte minst från oppositionens håll, men även från transportnäringens branschorganisationer trots, eller just på grund av, skattesänkningar för både bensin och diesel.
Vi låter Transportföretagen börja med sin analys som inleds med att det finns positiva inslag i vårbudgeten, men man ser också en missad chans för elektrifiering av tunga transporter.
Regeringens vårändringsbudget innehåller flera satsningar på transportsektorn, inte minst för att lindra de ökade drivmedspriserna. Samtidigt saknas åtgärder för att effektivt skala upp elektrifieringen av tunga transporter.
Inom transportinfrastrukturen görs förstärkningar med fokus på beredskap och regional tillgänglighet. 100 miljoner kronor ska stärka järnvägen och 20 miljoner går till förberedelser av en reservhamn på Gotland. 125 miljoner skjuts till för sänkta biljettpriser för flyg och färja till och från ön. Flyget prioriteras som samhällskritisk infrastruktur bland annat med stöd till regionala flygplatser, men långsiktiga strukturreformer saknas.
Dessutom sänks skatten på bensin och diesel tillfälligt.
– Det är positivt att transportsektorn prioriteras i ett läge där många företag brottas med ökade kostnader till följd av omvärldsläget. Den tillfälliga sänkningen av drivmedelsskatten på bensin och diesel ger viss lindring, men stärker inte konkurrenskraften långsiktigt, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
Budgeten innehåller även bland annat satsningar på elektrifiering där en halv miljard kronor avsätts till statliga myndigheter för att ställa om från fossila bränslen till fossilfria alternativ. Elbilspremien för hushåll med lägre inkomster i glesbygd förstärks med ytterligare 100 miljoner kronor. Sammantaget rör det sig dock om mindre åtgärder där effekterna återstår att se.
En central åtgärd som saknas är sänkt energiskatt på el för eldrivna lastbilar och bussar.
– Regeringen missar en kostnadseffektiv åtgärd som snabbt skulle kunna öka takten i elektrifieringen av tunga lastbilar som nu helt har stannat av. En sådan skattesänkning vore enkel att införa och skulle förbättra företagens kalkyler och fungera som ett viktigt komplement till befintliga inköpsstöd, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
För att tillfredsställa samhällets behov av transporttjänster behöver den svenska transportsektorn anställa 150 000 nya medarbetare fram till 2040. Utbildningssystemets nuvarande volymer räcker inte till och vårändringsbudgeten innehåller inte heller några satsningar för att möta det.
Det behövs politiska satsningar på transportrelaterade utbildningar för att kunna möta samhällets behov av transporttjänster.
– Tyvärr konstaterar vi att vårändringsbudgeten inte innehåller några sådana satsningar överhuvudtaget, säger Caj Luoma, chef kompetensförsörjning på Transportföretagen.