Förra året dog fyrtioåtta personer i trafikolyckor kopplade till rattonykterhet. Det är 23 procent av alla dödsfall i trafiken.
– Alkohol och droger har ingen plats i trafiken. Här måste gälla nolltolerans. I genomsnitt är det 0,2 procent av trafikanterna som kör med påverkande substanser i kroppen och det räcker för att leda till 23 procent av alla dödsfall i trafiken, säger Jacob Sidenvall från riksförbundet M Sverige.

Alkohol, läkemedel och narkotika påverkar uppfattningsförmågan och reaktionstiden. Dödssiffrorna talar sitt tydliga språk, små doser räcker för att leda till dödliga olyckor. Alkohol- och drograttfylla är det vanligaste trafikbrottet idag men registreras som två olika i statistiken.

Många underskattar hur utbredd narkotikan är och hur mycket den påverkar vid körning.
– I statistiken registreras rattonykterhet där föraren har både alkohol och droger i blodet som alkoholrelaterad. Trots att de två kategorierna står för ungefär lika stora andelar av dem som döms för rattfylleri finns en överlappning där blandad rattfylla räknas som alkoholrelaterade, säger Jacob Sidenvall.

Det finns ytterligare tecken på att narkotikan breder ut sig. Trots att polisen gör färre beslag har antalet kilo droger som påträffas ökat markant under de senaste åren. Det tyder på etablerade distributionsnätverk och att fler har ett drogmissbruk.

Sedan mars i år pågår en försöksverksamhet där polisen får genomföra slumpmässiga nykterhetskontroller riktade mot drograttfylla.
– Det är verkligen på tiden att detta prövas. Slumpmässigheten gör det svårare för personer som i övrigt har livet i ordning att gömma sitt missbruk och äventyra sig själva och andra i trafiken. Vi väntar oss att detta leder till att fler åtalas i år än tidigare, säger Jacob Sidenvall.

Polisens arbete för att stoppa rattfylla har nu börjat återhämta sig efter pandemin. Antalet nykterhetskontroller är tillbaka på en acceptabel nivå med 1,43 miljoner kontroller under 2024.
– Men det är fortfarande långt kvar till antalet kontroller som kunde genomföras i den gamla polisorganisationen, säger Jacob Sidenvall.

Under åren 2006–2014 gjorde polisen aldrig färre än 2 miljoner utandningsprov per år. Det ledde också till att märkbart fler åkte fast för rattfylla. Under sex års tid var antalet anmälda brott ungefär femtio procent fler än idag.

Intrycket M Sverige får är att polisens insatser och resurser spelar roll. Med större närvaro i trafiken blir fler påkomna.
– Det skrämmande i det är dessutom att vi inte verkar ha nått till en nivå där kontrollerna blir avskräckande. Polisen måste hitta ett sätt att genomföra fler nykterhetskontroller. Det handlar inte om att förbättra statistiken utan om att hålla ihop samhället när vi vet att droger och alkohol är så utbrett, avslutar Jacob Sidenvall.