En transatlantisk forskningsstudie inom projektet Twinshift visar att en kurvvikts så kallad unibody-konstruktion kan minska både vikt och klimatpåverkan i fordonsstrukturer. Studien har genomförts med stöd från Vinnova inom programmet Future Mobility och leds av det svenska teknikföretaget Stilfold tillsammans med California Metals.

I studien jämförs en kurvvikt lastcykelkonstruktion med en etablerad asiatisk lastcykelplattform. Resultatet visar att chassit i den svenska lösningen väger 15,5 kilo jämfört med omkring 33 kilo för motsvarande konstruktion med flera separata komponenter i metall och plast. Samtidigt beräknas klimatpåverkan från produktionen minska från cirka 83 kilo koldioxid till omkring 42 kilo.

Bakom minskningen ligger framför allt att flera olika komponenter – bland annat ram, karosspaneler och lastyta – integreras i en enda struktur. Studien pekar också på att det har större betydelse att minska materialmängden än att enbart byta till material med lägre klimatavtryck.

Forskarna har dessutom valt att gå från traditionellt kolstål till rostfritt stål av typen 304L. Trots att materialet i sig har högre klimatpåverkan per kilo bedöms helheten bli mer hållbar tack vare längre livslängd, motståndskraft mot korrosion och möjlighet till återvinning utan skyddande ytbehandlingar. I studien analyserades nio olika kombinationer av material och ursprung.

Tillverkningsprocessen bygger på robotiserad kurvvikning av plana metallplåtar, vilket enligt projektet gör det möjligt att minska behovet av traditionella pressverktyg och komplexa produktionslinjer. Enligt studien krävs omkring 12 kWh energi per chassi i processen.

I rapporten lyfts även möjligheterna att använda samma konstruktionsprinciper inom tyngre transporter. Enligt beräkningarna kan varje kilo som tas bort från ett lastbilschassi ge betydande minskningar av energiförbrukning och utsläpp under fordonets livslängd. Lägre vikt kan dessutom göra det möjligt att använda mindre batterier och lättare drivlinor.

Projektet använder en digital tvilling-modell där materialdata, klimatpåverkan och konstruktionsegenskaper analyseras genom hela livscykeln – från råmaterial till återvinning. Enligt projektgruppen har man nått omkring 90 procents överensstämmelse mellan simuleringar och praktiska materialtester.