För att följa utvecklingen av Stockholms klimatpåverkan sammanställs varje år de totala växthusgasutsläppen från stadens energianvändning, det vill säga utsläpp från uppvärmning, transporter och övrig gas- och elanvändning för hushåll och verksamheter.
I sammanställningen presenteras utsläppen för 2022 samt de preliminära utsläppen för 2023. Utsläppen av växthusgaser 2022 har beräknats till 1,5 ton CO2e per invånare. Det innebär en minskning med 5,8 procent jämfört med 2021. Preliminärt uppskattas utsläppen även 2023 till 1,5 ton per invånare.
Enligt miljöprogrammets etappmål för perioden 2020–2023 ska stadens växthusgasutsläpp minska till högst 1,5 ton CO2e per invånare till och med 2023. Målet har därmed nåtts.
Miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (M)P tycker det är glädjande att se att stadens hårda arbete med att pressa ner utsläppen ger resultat.
– De senaste tio åren har vi minskat utsläppen i Stockholm med 45 procent per invånare. Stockholm tillhör nu de städer i världen med lägst utsläpp per invånare, men vi måste fortsätta ner för att nå målen uppsatta i Parisavtalet, säger Åsa Lindhagen.
Minskningen beror bland annat på ökad elektrifiering av transportsektorn. För att nå ett klimatpositivt Stockholm 2030 krävs fortsatt kraftiga utsläppsminskningar. Den största utsläppsminskningen behöver ske i transportsektorn. Utsläppen bedöms dock öka från transportsektorn under de kommande åren som en effekt av att reduktionsplikten kraftigt har sänkts från och med 2024.
Att regeringen kraftigt sänker reduktionsplikten utan att ersätta den med andra styrmedel är historiskt ansvarslöst, menar Åsa Lindhagen som också säger att det är ett enormt svek mot alla de kommuner med höga klimatambitioner som nu aktivt motarbetas av regeringen.
– Men vi ger inte upp. Vi kommer att ta vårt ansvar och fortsätta arbetet med att få ner utsläppen från transporter. Genom att göra det smidigare att gå, cykla, resa kollektivt och ladda sitt elfordon får vi inte bara ner utsläppen, vi skapar också en härligare stad. Stockholm är regeringens motpol, säger Åsa Lindhagen.
Staden har sedan 2023 en höjd ambitionsnivå i klimatarbetet, bland annat genom att öka fokus på att minska de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Det rödgröna styret har enats om att dessa utsläpp ska halveras till 2030. De konsumtionsbaserade utsläppen är de totala utsläppen som är kopplade till de varor och tjänster som konsumeras i Stockholm, oavsett var produktionen ägt rum.
Stockholm ska vara klimaträttvist, säger Åsa Lindhagen.
– Klimatet bryr sig inte om var utsläppen sker. Därför har vi ett ansvar att få ner konsumtionsutsläppen genom att göra det enklare för stockholmarna att leva mer hållbart, något som många vill och efterfrågar, säger hon.
Det handlar bland annat om att göra det enklare att återbruka, resa klimatsmart och handla lokalproducerad mat.
– Utsläppen skiljer sig mycket mellan stockholmarna beroende på vad man har för inkomst. Därför fokuserar vi på att de med störst utsläpp ska minska sina utsläpp mest, avslutar Åsa Lindhagen.
