"Ett minskat beroende av importerade fossila drivmedel skulle göra oss tryggare, säger Mattias Goldmann, grundare av och vd för 2030-sekretariatet. Foto 2030-sekretariatet. "Ett minskat beroende av importerade fossila drivmedel skulle göra oss tryggare, säger Mattias Goldmann, grundare av och vd för 2030-sekretariatet. Foto 2030-sekretariatet.

2030-sekretariatet om vårbudgeten

”Dubbelseger för fossilerna”

De största satsningarna går till att gynna fossila drivmedel och klimatsatsningar finansieras genom neddragningar av Klimatklivet och andra klimatanslag. Det konstaterar 2030-sekretariatet i sin granskning av Tidöpartiernas ekonomiska vårproposition, vårändringsbudget och ”extra proposition” om sänkt skatt på fossila drivmedel.

Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, säger att det är dyrt och direkt dumdristigt att fortsätta vara beroende av fossila drivmedel. Beroendet förstärks nu med att 1,64 miljarder skattekronor satsas på sänkt skatt på fossila drivmedel medan de välkomna klimatsatsningarna helt finansieras genom att dra ner på andra klimatanslag.

De viktigaste förändringarna inom klimatområdet av Tidöpartiernas ekonomiska vårproposition, vårändringsbudget och ”extra proposition” om sänkt skatt på fossila drivmedel är fördelat på klimatmässigt positivt och negativt.

Negativt: 2 300 miljoner kronor
• Sänkt skatt på fossila drivmedel 1 maj-30 september: 1 640 miljoner kronor
• Minskat anslag Klimatinvesteringar: 200 miljoner kronor
• Minskat anslag Klimatpremier: 130 miljoner kronor
• Minskat driftstöd till bio-CCS: 330 miljoner kronor

Positivt: 700 miljoner kronor
• Ersättning till statliga myndigheters inköp av förnybart: 500 miljoner kronor
• Stärkt elbilspremie med 100 miljoner kronor
• Stärkt järnvägsnät för totalförsvaret: 100 miljoner kronor

2030-sekretariatet ser en ledsam dubbelseger för fossilerna. Den största satsningen är på billigare fossil bensin och diesel och den största klimatsatsningen är att kompensera myndigheterna för det fossilfrias merkostnader.

Dessutom finansieras klimatsatsningar genom att dra ner på Klimatklivet och klimatpremierna för tunga fordon.
– Satsningar som vi vet är kostnadseffektiva och viktiga för näringslivets omställning. Det förstärker tyvärr Klimatpolitiska Rådets konstaterande att oavsett vem som vinner valet 13 september så behöver omställningen skjuta fart direkt, säger Mattias Goldmann.

2030-sekretariatet är glada över att elbilspremien fått en god start, men sätter ett frågetecken för om det verkligen blir ihållande och om det därför behövs ökade anslag då mycket talar för att det fanns en uppdämd efterfrågan som nu mattas av varför det är angeläget att inte bara utöka utan också utvidga premien så att fler kan söka den, förslagsvis också medelinkomsttagare i hela landet och småföretagare.

En särskilt positiv punkt 2030-sekretariatet lyfter är satsningen på 100 miljoner kronor för stärkt järnvägsnät som regeringen motiverar av totalförsvarsskäl och att det är klokt att regeringen inser järnvägens värde ur totalförsvarsperspektiv.
– På samma sätt skulle ett minskat beroende av importerade fossila drivmedel göra oss tryggare, säger Mattias Goldmann.

2030-sekretariatet är också positiva till att premien för ellastbilar får ett ökat långsiktigt bemyndigande med 300 miljoner kronor, men bedömer inte det nu eftersom det främst avser bättre möjligheter att nyttja befintligt anslag.

Inte heller utvärderar 2030-sekretariatet det utökade stödet till regionala flygplatser om det resulterar i ökat fossilt flygande är det negativt, men 2030 håller öppet för att det inte behöver bli resultatet.

Sekretariatet konstaterar också att budgeten innehåller stora kärnkraftssatsningar, men väljer att inte bedöma dem heller eftersom de inte påverkar klimatomställningen i närtid.

I dag måndag klockan 15.00, går 2030-sekretariatet igenom Tidöpartiernas ekonomiska vårproposition, vårändringsbudget och ”extra proposition” om sänkt skatt på fossila drivmedel på ett webbinarium,

Om 2030-sekretariatet
2030-sekretariatet bistår partipolitiskt neutralt alla aktörer att påskynda transportsektorns omställning så att beslutade klimatmål och EU:s klimatkrav kan nås, på ett kostnadseffektivt sätt med starka synergieffekter för näringslivet och vinster för hela landet.