Tillbaka i vardagen igen

Dagen började väl ganska bra. Var och besiktade första trailern utan några som helst missöden. Vädret var okej, lite mulet bara. Körde tillbaka trailern till verkstan igen för att ta med en annan därifrån och ställa av på en annan bilprovning. Då började det krångla.

Hällregn

När jag kom fram till bilprovningen och precis skulle kliva ur hytten, så öppnade himlen sig och regnet hälldes ner över mig!
”Varför ska det alltid börja ösregna så fort man ska ur hytten?” Tänkte jag. Det var bara att fortsätta med att koppla ifrån slangar, drag spärren till vändskivan och veva ner stödbenen och bli rejält blöt på kuppen.

Nästa besiktning

Tillbaka till en annan verkstad för att hämta nästa trailer. Som visade sig vara ett chassi. Regnet lugnade ner sig, men det slutade inte droppa helt. Så jag kopplade den och hämtade rekvisitionen på kontoret och körde ner till Aröd. Hur mycket trafik som helst ner mot Tingstadstunneln, trots att de flesta är tillbaka på sina jobb igen.
Solen kikade fram lite disigt mellan molnen när jag kom dit. Fast jag fick vänta en tio minuter innan de öppnade porten så jag kunde köra in. De var lite sena efter sin frukostrast för ovanlighetens skull. Chassit skulle ha en ADR-förnyelse också, men de som har hand om den saken var upptagna, så det fick vänta. Besiktningen gick bra, trots förseningen.
Sen var det till att skifta trailer och in med nästa, som var den jag körde ner först. Gick inte lika bra med den, för bromsarna var lite för dåliga så verkstan får ”leka” med den en stund till.
Åkte tillbaka till Aröd för att hämta chassit när jag lämnat den andra. Nu kom det där hemska regnet tillbaka igen. ADR:en var klar så att jag fick med mig papperen tillbaka.

Bokningsnummerproblem

Min åkare sa till mig att jag skulle göra ett skifte på Stena Tyskland. Glad i hågen hämtade jag den trailer som skulle dit. Gick in på kontoret för att hämta papperen och bokningsnumren. Fick veta att den jag skulle ha med mig ner inte var inbokad än, men att säljaren skulle ringa mig när han bokat den och lämna bokningsnumret. Jag kunde åka till Stena och vänta där, tyckte han.
Sagt och gjort, jag tog med mig trailern till Stena Tysklands terminalen och gissa om där var kaos, minst sagt. Några hade ställt sig precis där man kör in på parkeringen. Efter lite trixande lyckades jag hitta en p-plats åt mitt ekipage och gick in för att hämta korten så jag kunde göra ett skifte därinne. Nu ösregnade det igen och det var en bit att gå från lastbilen till terminalen.
Våt och lite irriterad kom jag in på terminalen. Gick fram till en ledig lucka och lämnade fram uppgifterna jag fått av säljaren, med bokningsnumren och numren på trailrarna. Men hon fick problem direkt för den jag hade med mig som skulle med färjan var ju en trailer och den var inbokad som en personbil eller lätt lastbil. Efter mycket om och men lyckades hon ändra koden till att vara en trailer. Då inträffar nästa problem, jag skulle betala bokningen kontant! Snacka om chock alltså. Jag upplyste henne bestämt att det skulle jag aldrig göra. Ringde säljaren igen – för fjärde gången – och frågade honom om deras kundnummer på Stena, så att de kunde skriva en faktura istället. Tog ytterligare tid och nu började jag bli stressad, för nu var klockan redan 12.16 och jag skulle besikta i Mölndal kl.13.06. Jag hade nu fyrtio minuter på mig att ställa av den jag hade på, leta rätt på den som skulle med tillbaka och sen hämta den jag skulle besikta i Mölndal!

Mer strul

Bara att bita i det sura äpplet och göra klart. Så fort det bara gick lyckades jag hitta en plats att ställa trailern på för att sen leta rätt på tiptrailern jag skulle ha med mig därifrån. Det gick hyfsat snabbt, men inte tillräckligt, för när jag körde ifrån Stena Terminalen så var klockan redan 12.35 och jag visste med säkerhet att jag inte skulle hinna.

Lite tur

Åker och skiftar till den tiptrailer jag ska besikta i Mölndal och ringer sen personalen därute och upplyser dem om att jag blir kraftigt försenad. Snälla som dem är så får jag veta att:
- Du kommer när du kommer. Det var rejäla köer i Tingstadstunneln på vägen ut till Mölndal och jag jagade på så mycket jag vågade. Klockan hade hunnit bli 12.23 innan jag var framme, men då hade jag lite tur, för trailern skulle ombesiktiga bromsarna bara och det gick bra, för den gick igenom. Tog lite rast och ringde åkaren som sa att jag kunde åka hem när jag kört tillbaka tiptrailern. ”Jippi!!!” Tänkte jag och körde lugnt och sansat tillbaka tipparen.

Äntligen solsken

På vägen tillbaka till verkstan så tittade solen fram helt kort. Äntligen lite bättre väder och humöret steg från att ha varit väldigt arg och irriterad, till att vara lite lugnare och gladare. Tänk vad mycket vädret påverkar en!

Maria Müller Johansson